grön

adjektiv

1. grøn (om farve) (også i overført betydning)

En grön

En Tuborg

Grön vinter

Mild vinter uden sne

Gröna skylten

Systembolagets (Systemets) og Apotekets skilte (let genkendelige grønne skilte)

Viran (Elvira) älskar allt grönt - kläder, smycken, heminredningen, bilen!

V. elsker alt hvad der er grønt - tøj, smykker, hjemmets indretning, bilen!

Jag fick grönt ljus för mitt förslag

Jeg fik grønt lys for mit forslag

2. i udtryk for ildebefindende, usundhed og lign.

Grön av avund

Grøn af misundelse

3. umoden, uerfaren, uskyldig (hverdagssprog/slang)

Fråga inte Finn, han är alltför grön!

Spørg ikke F., han er alt for uerfaren!

4. grøn (miljø, miljøgift, miljøvenlig, miljø- m.m.)

Grön bomull

Økologisk dyrket bomuld

5. ikke-kriminel

6. uden penge (hverdagssprog/slang)

Jag är helt grön (har inga gröna, har inga gröningar, är alldeles pank)

Jeg har slet ingen penge

Sammensatte udtryk:

buteljgrön; djupgrön; klargrön; mörkgrön; olivgrön; smaragdgrön; ärggrön

flaskegrøn; dybgrøn; klart grøn; mørkegrøn; olivengrøn; smaragdgrøn; irgrøn

Særlige udtryk:

Ha gröna fingrar

Have grønne fingre

Komma på grön kvist

Blive rig

Det är grönt!

Det er O.K.!, Det går godt!

I det gröna

I naturen, ude

I sin gröna ungdom

Da hun/han var meget ung